En bruten hennes huvudpoanger befinner si att dagens relationer blivit allt mer flyktiga

Denna inbegriper bland ovrigt kosmetika- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin samt porrbranchen saso alla omsatter miljarder genom att sexualisera och kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden forsavitt sexighet bygger kungen forbruknin. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt via konsumtionsobjekt och konsumtionsbeteenden, vilket astadkommer den mo ett ekonomiskt foreteels: igenom idrott, trender, kosmetika, medicinska samt farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen mot en yta sasom befinner sig planerad att konsumeras visuellt saso en objekt som definieras itu sin fallenhet att pakalla sexuellt begar”. Sexighet promenera tillsammans andra ord ej att avskilja a forbruknin. Konsumtionssfaren befinner sig ino sin flax starkt erotiserad – tank bara pa alla produkter sasom marknadsfors tillsammans bilder pa nakna kvinnokroppar.

Illouz skyndar fram, vilket ger nago frappant vid

Illouz later sin analys utav den skopiska kapitalismen snudda Marx tolknin fran varuformen samt arbetet som vardeskapande arbetsgang i Kapitalets ett liga. Utnyttjandet fran den sexualiserade kvinnokroppen i den skopiska kapitalismen beskrivs sasom ett expolateringsforhallande inom Marx bemarkelse, darbort man sam kvinns omfatt par antagonistiska klasser samt mannen extraherar varde klocka kvinnornas kroppar i liknels tillsamman kapitalistens extraherande utav varde uta arbetarens lekamen. Narvarande driver Illouz sitt resonemang stav vidstrackt. Relationen emellan konen har sa vitt sjalv forstar ett het ung Colombianska tjej fullkomligt annan dynamik ann saken da mellan lontagare sam kapitalist, andock darfor att Illouz icke forklarar sin synonym narmare ar det svart att vara medveten om hur viktig den ar forut hennes resonemang.

Detta kan forete sasom nagon randanmarking men speglar ett storre dilemma tillsamman boken, allts dess spretighet

praglade bruten saken da tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens logik. Det har styrks av do folk sasom intervjuas, skad dessa forefaller ej vara ekonomiskt beroende av forsvinna partners och har inga eller vuxna kidsen.

Det finns fler besvar samt oklarheter tillsamman Illouz resonemang. Ino boken forekommer insprangda intervjuer som forfattaren genomfort i nago langa storstader med karla och kvinn i skild aldrar. Dessa personer befinner si ick, saso inom eftersom utfor karlek smart endas straighta, a andra sidan befinner si all akademiker, chefer alternativ likvardi och omfatta e tydligt urbant medelklasskikt. Det har ar ett utav bokens stora brist, icke bara klocka ett representationsperspektiv – allihopa grupper behover inte inkluderas inom analysen pro att handla saken da gallande – andock inom det har fallet gor ointresset forut arbetarklassen sam rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.

En bruten hennes huvudpoanger befinner si att dagens relationer blivit alltsamman mer flyktiga, praglade av saken da tillfalliga forbindelsens och konsumtionens foljdriktighe. Detta styrks itu de personer som intervjuas, skad dessa forefaller ej besta ekonomiskt avhangi forsvinna partners sam har inga eller vuxna barnunge. Otaliga itu do som intervjuas ger formulering forut vikten itu erotisk oberoende sam autonomi, nagon installning saso Illouz menar praglar samhallet i grandiost.

Skada ar dessa forebild identiska starka och viktiga inom arbetarklassen, darborta det ekonomiska beroendet bruten partnern ofta ar stort? Hurda tittar det ut pro den saso langtar ekonomiska forutsattningar att knacka upp a nagon samband? Praglas relationerna i arbetarklassen bruten en storre matt fran forutsagbarhet samt hallbarhet alternativt befinner si dom tvartom annu mer osakra ino nago reflexion utav prekariseringen utav arbetslivet sasom ju drabbat arbetarklassen hardast? Tittar karlekslivets forutsattningar samt besvar identisk ut gallande landsbyden som i storstaden eller paverkas do till exempel bruten avflyttning alternativ do begransade mojligheterna till anonymitet?

Hon visar hurda kapitalismen trangt in i ”den privata sfaren” sam hurda dess logik darmed strukturerar ick endast vara yttre inte med aven invarte leva.

Mig har inga losning villig do fragorna skada det befinner si forvanande att Illouz avstar fran att ens kanna de dar. Det befinner si oklart ifall hon avser att sexualmoralen samt synen kungen karlek samt parforhallanden befinner sig densamma oavsett klassposition. Parallellt tillsamman det ombyte Illouz beskriver finns likas ett i boken okommenterad aktivitet i omvan hall: ett varnande bruten hemmet, familjen samt aktenskapet ocksa bland unga folk. Kvinnliga bloggare tillsamman skarp kungen klassiska husmorssysslor som matlagning och heminredning har hundratusentals lasare sam konservativa politiska rorelser age saso bekant mobiliserat runtom fragor forsavitt konsroller, homofobi och familjevarderingar inom Europa samt varlden dom senaste decennierna.